Recension - The day the earth stood still(recension)

The day the earth stood still är den obligatoriska environmental awareness science fiction film som kommer ut varannat år (arvtagare från filmer som The day after tomorrow och den kommande the day after the day after tomorrow). Syftet är att få människor att åka tåg mer och skrota sina SUV:ar. Det är dessutom en remake på en film som var usel redan för 40 år sedan.

Äntligen har Keanu fått en roll där han kan verka trovärdig. I TDTESS är han en rymdvarelse som är berövad på mimik, känslor och självinsikt. I just den rollen är han nästan ok som skådis även om jag personligen tror att NakenJanne hade gjort ett bättre jobb. 

Denna film är en riktig stinker med usla effekter och ett extremt krystat manus med en generös portion av miljötänkande där det stundtals känns som att Al Gore skrivit några kapitel. Allt som händer här känns igen från andra filmer och det har stulits friskt från andra halvkalkoner. De sista 15 minuterna av filmen innehåller lite hyfsade effekter och lite spänning men långt ifrån tillräckligt för att det skall uppväga för en endaste människa att se TDTESS.

Det är numera tydligen en obligatorisk del med alla rymdfilmen att kvotera in minst en riktigt enerverande snorunge. I war of the worlds var det Dakota Fanning. Nu i TDTESS så är det Jaden Smith(japp, Will smiths avyngling).

Det är samma människor som gillar en sån här film, som har alla Scooters skivor i handsfacket.

Ett citat från ett filmforum:

"Nothing will make you miss the cold war more, than a remake of the day the earth stood still"

Ninjan Gnäller Del 1: Uttryckslösa klubben

Jag skulle vilja nämna en stark gruppering inom filmvärlden. Det är uttryckslösa klubben. Klubben har många medlemmar, men två av de mest uppmärksammade är Keanu Reeves(ordförande) och Evangeline Lilly( suppleant och bubblare som vice ordförande).

Vi talar om den gruppering där skådisar som bara har ett ansiktsuttryck att tillgå är representerade. Keanu Reeves är den sista utposten av brist på passion i agerandet. Nån elak människa skrev en gång att han skulle vilja se en version utav the matrix där Keanu Reeves var utbytt mot en bräda med en arg mun på. Förbättringen i sig skulle då bestå av att man iallafall fick ett ansiktsuttryck.

Evangeline(Kate i Lost) är en stark nykomling här som ägare av ett av Hollywoods minst uttrycksfulla ansikten. Nedan har jag försökt att hjälpa lekmän att tolka vad Keanu och Evangeline egentligen  försöker förmedla via kamerorna. Baserad på hennes roll som Kate i Lost så har jag kommit fram till att nedanstående uttryck kan betyda vad som helst av det som står i bildtexten.

Notera den halvöppna munnen och den fjärran blicken. Så här bortkopplad från verkligheten  har ingen människa varit sedan Carola kastade krukväxter på publiken under Allsång på Skansen. Sitter där kanske rent av en liten liten liten gubbe inne i ett mikroskopiskt maskinrum bakom pannloben på henne. En liten ond härskare som planerar att ta över världen?  

Kolla på den glasartade blicken. Efter 50 000 år av mänsklig evolution vill man gärna tro att en individ av Homo Sapiens-släktet skulle vara kapabel att uppbringa mer emotionell närvaro än så här.

Man skulle kunna ersätta Keanu med en krukväxt rakt av. Inte en speciellt begåvad krukväxt heller behövs, utan en helt normal krokus hade kunnat göra jobbet.