Recension - Winged Creatures(film)

Winged creatures är ett välspelat drama som kretsar kring ett massmord som utspelar

sig på en amerikansk diner.
Det som är originellt som jag ser det här, är att filmen försöker fånga de psykologiska

effekterna av hur detta påverkar de överlevande i efterspelet av den tragedin. Man

får följa några karaktärer genom skolboksexempel på posttraumatisk stress med olika

smaker(sorg, ilska, apati, munchausen by proxy).

Forest Whitaker gör den roll som han typ alltid brukar få göra som tårögd och naiv

man med "bottenlös tristess" som riktlinje till sin mimik.

Dakota Fanning har vuxit upp och visar att hon kan agera något annat än sockersöt

mönsterdotter till Tom Cruise.

Winged creatures är inget mästerverk. Den är bra, men den är som en lillebror

till Magnolia, Crash eller House of Sand and Fog. Den har samma ton som dessa

filmer. Den är fängslande som historia betraktat och är en av de få filmer av detta snitt som är

relativt kort(100minuter) och som faktiskt antagligen inte hade blivit bättre av en timme längre

speltid.