Låt den rätte komma in är ingen dussinfilm. Att kombinera svenskt sjuttiotal(komplett med pottfrisyrer och sockiplast) med vampyrism och skräck, är ett nytt grepp onekligen. Den första scenen visar Oskars suddiga reflektion i fönstret när han tittar ut över en snötäckt förort. Därefter finner man sig fängslad i 115 minuter i vad som är ett relationsdrama med vampyrtema. Den egentliga kärnan av berättelsen är just relationen mellan den mobbade Oskar och tjejen Eli som är vampyr. Ord har svårt att göra historien rättvisa, men det sjuka är att berättelsen genomsyras av en socialrealism som egentligen känns omöjlig att kombinera med vampyrism. Det är inte en vampyrfilm med dramainslag utan detta är ett drama med vampyrinslag.
Att Låte den rätte komma in blivit så uppmärksammad även internationellt är ingen slump(8.2 i betyg på IMDB är inte kattlåda det heller måste påpekas!).
En nostalgisk bonus var att se Ika Nord (från "Ika i rutan") i en av rollerna.
Oskar och Eli är trovärdiga och engagerande som karaktärer och man bryr sig verkligen om vad som händer med dom.
Jag hörde någon säga "Mycket bra för att vara svensk film!".
Faktum är att det är en briljant film oavsett nationalitet. Låt den rätte komma in är faktiskt så bra som den blivit hyllad för att vara.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar